Hösten närmar sig med stormsteg. Ljuset viker undan för att ge plats för mörkare kvällar. Förhoppningsvis också för nya tankar efter en avkopplande sommar och semester.
Här på Gaaltije gör vi, ska vi kalla det, en nystart. Jag har slutat som verksamhetschef och Jerker har tagit vid. Jag lyckönskar honom till ett intressant och spännande arbete, som förhoppningsvis inte skall få betungas alltför mycket av bekymmer med ekonomin. Själv övergår jag till att vara projektledare i ett utvecklingsprojekt som berör samebyarna i Frostviken.
Nyheten för dagen är att vi gjort om vår hemsida, fräschat upp den. Men adressen är densamma, det vill säga www.gaaltije.seVi vill gärna berätta om vad vi gör. Vi vill också visa på ett samiskt samhälle i utveckling och att Gaaltije genom sin verksamhet bidrar till denna. Men det visar också på hur viktigt det är att det finns samiska institutioner och där Gaaltije är en kontaktyta gentemot det omgivande samhället. Vi gör inte bara den samiska kulturen och samhället synligt, vi är också en viktig samtalspartner.
Just nu växer verksamheten. Det ser vi som ett tecken på att Gaaltije fyller ett stort behov av att vara den samlande kraften i sydsamiskt område. Vår verksamhet är både omfattande och varierande. Näringslivsutveckling, inventeringar av samiska kulturmiljöer, seminarier, utbildning, kurser, bokproduktion, remissorgan – varje dag har vi mycket att sätta händerna på.
Vår förhoppning är att hemsidan kan bli ett verktyg som underlättar för oss ha en dialog med er. Vi är nämligen intresserade av era tankar och synpunkter på vad som behöver göras. Här följer en kort redovisning av vad som gjorts och som pågår utöver de EU-finansierade projekten som bedrivs och som du kan läsa om på hemsidan.1. Sydsamiska språkcentrum
Gaaltije har på uppdrag av Sametinget genomfört en förstudie om lokaliseringen av sydsamiska språkcentrum. Riksdagen tog i juni beslutet om inrättandet av två centra, ett i Östersund och ett i Tärnaby. Syftet är att få till stånd en revitaliseringen av det samiska språket och där centrumen kommer att ha en central roll. Sametinget kommer att vara huvudman för verksamheten.
I förstudien föreslogs att bemanningen skall vara:
* Två handläggande tjänster i Östersund respektive Tärnaby
* En enhetsansvarig arbetsledare som antingen placeras i Östersund eller i Tärnaby.
2. Program för fortsatt satsning på det samiska kulturarvet
Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum, och Gaaltije har utarbetat ett programdokument för bevarande av det samiska kulturarvet. Programmet gäller för åren 2008 – 2012.
Den speciella satsning på bevarande av det samiska kulturarvet under åren 1998-2001 som Riksantikvarieämbetet gjorde var en betydelsefull insats och den har haft en stor betydelse för att lyfta fram de samiska kulturmiljöerna i fjäll- och skogsland. Programmet som följde därefter och som sträckte sig fram till år 2007 gav fortsatt stöd för det arbetet.
Jämfört med de tidigare programmen har förutsättningarna för programarbetet förändrats. FN beslöt för över ett år sedan att anta en urfolksdeklaration, Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Det instrumentet har vi funnit vara värdefullt för programmet att uppmärksamma varför vi fångat upp ett antal artiklar som vi anser vara vägledande för det fortsatta arbetet. Tilläggas bör att regeringen välkomnat att urfolksdeklarationen antagits av generalförsamlingen. Förhoppningen är att programförslaget kommer att leda fram till utökade insatser.
3. Skyltning av samiska kulturmiljöer i Frostviken
Gaaltije bedriver ett mindre projekt som har till mål att lyfta fram samiska kulturmiljöer i Frostviken (norra Jämtland). Ett delresultat av arbetet är skriften Samiska kulturmiljöer i Frostviken. Vi går nu vidare och har föreslagit att vägskyltar med samiska namn sätts upp i Gäddede (Tjeedtege) och Ankarede (Åanghkerenjeeruve). I Raavre, sommarvistet för Voernese, har en skylt redan satts upp i sommar. I Ankarede har vi tänkt att det också sätts upp informationstavlor som berättar om platsen och den samiska närvaron där sedan lång tid tillbaka.
4. Dokumentation av ev. barktäkter inom Vålådalens naturreservatI delar av det samiska bosättningsområdet finns spår efter barktäkt i äldre tallar. Tallens innerbark utgjorde ett viktigt näringstillskott under delar av året och spåren efter sådan skattning kan ses som skador eller barktäkter på träden. I Jämtlands län har det inte gjorts någon systematisk inventering efter barktäkter och vi känner därför inte till hur utbredd traditionen med att använda tallens innerbark som födoämnen har varit.
Syftet med studien har varit att söka barktäkter inom en mindre del av det samiska bosättningsområdet. Vålådalens naturreservat består av äldre tallskog vilket är en förutsättning för att hitta barktäkter. Spår har påträffats men vi behöver göra fler undersökningar för att kunna uttala oss mera bestämt.
5. Kulturhistorisk undersökning av spelplatser för dubbelbeckasinDubbelbeckasinen är en av de fågelarter som är upptagen som "Missgynnad (NT)" i den svenska (2005) internationella rödlistan över hotade arter. Det saknas kunskap både om dubbelbeckasinens utbredning som populationsstorlek och populationstrender i Sverige. Som en första åtgärd behövs därför inventeringar för att få bättre kunskap om dubbelbeckasinens häckningsplatser.
Gaaltije har på uppdrag av länsstyrelsen genomfört kulturhistoriska undersökningar av spelplatser för dubbelbeckasinen. Undersökningarna har haft som syfte att konstatera om det finns spår efter samisk bosättning eller aktivitet på eller i anslutning till dubbelbeckasinens spelplatser.
Dubbelbeckasinens lekplatser återfinns framförallt på översilningsängar eller backkärr i ungefärlig nivå med trädgränsen i fjällkedjan. Frågeställningen har varit om avvikelser i fråga om tuvighet och ändrad växtlighet, som kan ses på dubbelbeckasinens spelplatser, kan sättas i samband med renskötsel och samisk aktivitet.
Fältarbetet har bestått i inventering på sex spelplatser. För att kunna göra mera slutgående slutsatser mellan dubbelbeckasinens spelplatser och renskötselns bruk av mark måste dock flera spelplatser undersökas.
6. Informationsbroschyr och skyltning av STF-stugorna Storulvån, Stensdalsstugan, Anarisstugan och VålådalenSyftet har varit att genom en broschyr informera besökare om den lokala samiska historien och kulturmiljöerna. En informationsskrift har getts ut, som bl.a. kommer att finnas tillgänglig i de nämnda STF-stugorna.
7. Vägledning för samebyar, sameföreningar, m fl som vill dokumentera sitt kulturlandskap och sin historia Syftet med skriften har varit att inspirera samebyar, sameföreningar och enskilda som vill dokumentera sitt kulturlandskap eller andra delar av kulturarvet. Tanken är inte att skriften ska vara heltäckande och svara på alla frågor, utan att den ska fungera som en inspirationskälla.
Det finns många anledningar till varför det är viktigt, ibland nödvändigt, att dokumentera den egna historien. Likaså finns det en mängd olika metoder som man kan användas i dokumentationsarbetet. Hur det insamlade materialet ska hanteras och spridas är nästa fråga. Möjligheterna är i det närmaste oändliga. Kanske räcker material till en bok eller en videofilm. Eller en karta som kan användas vid samråd med myndigheter när värdefulla marker hotas av nya exploateringar.
Skriften har tagits fram i samarbete mellan Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum, och Gaaltije.
8. Traditionell kunskap "Samiska bengömmor och måltidsben"
I den samiska kulturen, framförallt hos renskötande samer, har ben efter måltider hanterats på speciellt sätt. Ritualer och tabun har varit knutna till hanteringen. Även förvaring av ben efter måltider har varit omgärdade med bestämmelser. Benen kunde samlas i hålrum mellan stenblock, i stenskravel eller stenrösen, sänkas i kallkällor eller annat vatten eller grävas ned i jorden. Det viktiga var att benen skulle hållas samlade – en mycket gammal tradition förmodligen med rötter i jägarsamhället.
Vid de dokumentationsprojekt som bedrivits av Gaaltije påträffas ofta s.k. bengömmor. Gaaltije vill nu göra en pilotstudie för att belysa hanteringen av måltidsben i ett långtidsperspektiv med frågeställningen hur uråldriga sedvänjor förs vidare och hur gamla traditioner anpassas till det moderna samhället.
9. De senaste publikationerna
* Bevarande av det samiska kulturarvet. Program 2008-2012. Gaaltije och Ájtte
(stencil)
* Samerna och rennäringen i södra Jämtlandsfjällen (skrift)
Hoppas du finner vårt arbete intressant, och har du vägarna förbi - kom in på en kopp kaffe så berättar vi mer.
Ingwar
